Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen. Det är dock med krav på kontinuerlig feedback, coachning och möjligheten till att arbeta fritt och kreativt som gör att dessa individer är benägna att acceptera chefsrollen i företagen..

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsväxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till år 2015 och det är 40-talisterna som går i pension. Många av dessa arbetar som chefer och småföretagare och kommer att ersättas av en yngre generation som nu är på frammarsch. De nya yngre cheferna kan känna en viss oro och osäkerhet över att behöva leda och ?chefa? äldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de äldre medarbetarna. Det är en utmaning att vara chef över äldre kollegor då varje generation har sina normer och värderingar som är skapade av den miljö och tidsanda som råder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en måltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? Frågor som har försökts besvaras är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom måltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstånd som kan uppstå? Vad skall man tänka på som ung och nyutexaminerad när man tar sig an en chefsroll inom måltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och där intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

I och med de pågående klimatförändringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut än idag. I ett scenario där tjäle och snö inte längre skyddar våra gräsmattor kommer de att bli känsliga för den dagliga användningen under stora delar av året. Hur förhåller vi landskapsarkitekter oss till både brukarnas önskemål och klimatets förutsättningar? Måste vi se över ytanvändningen ? fördelningen av de markmaterial vi använder oss av på platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vägar, material och tankar kring hur man i framtiden använder ytorna på bostadsgårdar och i offentlig miljö.

Syfte & FrågeställningarSyftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?.

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet..

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.